marie tar första steget in i sitt nya liv

Jag tog steget idag. När jag torkade tårarna och tänkte, det här är bra!
Nu har jag varit glad i min ensamhet hela kvällen, det är en bra början. Jag är åter i min supersingeltillvaro. Inte längre singel med någon. Helt singel, singel för mig själv. Med mig själv.

Att vara ensam är det läskigaste jag vet. Men jag vet också att efter ett tag går det på rutin, man hittar sina sätt att överleva. Små spänningar i vardagen.

Singel i Malmö alltså. Hur fungerar det? Singel i Stockholm kan jag. Det har jag gjort. Men det här är nytt och läskigt. Spännande likaså.

Jag ser lite lite fram emot den där singeltillvaron. Dock hoppas jag att den inte alls blir långvarig. Vill inte ha några ytterliggare tre år som singelmarie. Åh, jag längtar efter kärlek. Inte den här desperata vem-som-helst-för-jag-vill-ha-någon-nära-kärlek. Bara att träffa en fin man som vill dela min vardag.

Jaja. Time will bring it all.